FOGEL

Har vissa dagar  då jag tänker för mycket. Kan väl alla ha. Men att få dagar då man helt plötsligt, när man sitter i bilen, när man ska sova eller när man står i kön på ica, börjar tänka på döden. För två år sedan gick min morfar bort. Det var den jobbigaste tiden hitils i mitt liv. Under livets gång kommer jag stöta på det flera gånger. Och det är de som skrämmer mig så. Se alla åldras och veta att dom kommer försvinna från mig i framtiden.

Det är som en panik känsla som går genom hela kroppen bara jag tänker på det. Om en tid lever vi inte längre. Det finns ingenting. Det kan ske nu, imorgon, nästa vecka eller om några år. Man vet aldrig. Man ska verkligen leva varje dag som den vore den sista och vara tacksam för livet. För egentligen är man inte det?

Nej nu ska jag ta tag i min dag. Har en del saker på min lista som jag måste utföra.