Fy fan rent ut sagt!



Ja vad ska jag säga. Jag är en människa som lever med otur. Vad jag än gör så blir allt fel.
Samtalet jag fick idag var inget glädjande besked. Det är så man vill lägga sig ner på marken, skrika, gråta och
slå som ett barn. Men inget kommer någonsin hjälpa. Hur mycket ska jag behöva ta kan man undra? Fan!


Nej nu vill jag sova sova sova. Hej då!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0