Kärlek, vad är det?
"När hjärtat talar stängs hjärnan ner"
Varför är det alltid så? Inte fasen tänker man med hjärnan
när man tycker om någon. Inte ens om man känner dåliga vibbar.
Man följer bara hjärtat, sina känslor. Och tillåter sig att bli behandlad
på både det ena och det andra sättet.
Hade man följt hjärnan så kanske man inte skulle träffat så många
nitlotter som man gjort? Då kanske man aldrig skulle vara
rädd för att bli kär eller för att inleda något utan ständigt behöva känna
oro för att något ska gå fel.
Varför ska kärlek vara så komplicerat? Det ska ju vara något fint!
Kommentarer
Trackback
